Dagens blogg kommer inte att vara speciellt narrativ. Istället kommer här ett gäng fakta så får ni försöka luska ut vad jag ville säga med det här.
1. 49 % av lärarna på de fristående gymnasieskolorna har ingen lärarkompetens samtidigt som allt fler misslyckas att ta sig ur gymnasieskolan med fullständiga betyg. (DN)
2. Företagare inom friskolevärlden har blivit mångmiljonärer på skattepengar som är menade att gå till skolan. John Bauergymnasiet delade exempelvis ut 40 miljoner i vinst till ägarna ifjol. (TV4 nyheterna)
3. Plymouthbröderna har fått starta friskola. (sr.se) Plymouthbröderna förbjuder nedanstående:
- se TV, lyssna på radio
- läsa skönlitteratur
- använda mobiltelefon
- ta livförsäkring
- läsa vid universitet
- kandidera eller rösta i politiska val
- bära vapen
- vara medlem i fackförening, yrkesförening eller någon grupp med deltagare som inte är medlemmar av kyrkan.
- bo i samma hus som icke medlemmar
Det finns ca 800 gymnasieskolor i Sverige och vi räknar [lågt] med att de lägger 100 000:- om året per skola i marknadsföring.
800x100 000 = 80 000 000
Ca. 80 miljoner av skattemedel läggs alltså årligen på marknadsföring av skolor.
5. Konkurrensutsättningen innebär att det inte går att ens på ett hum veta hur många elever som kommer att gå i skolan från år till år. Detta gör att man inte har någon ekonomisk säkerhet och därmed inte kan göra långsiktig planering, vilket gör att rektorer förvandlas från pedagogiska ledare till marknadsförare och räknenissar. (svt.se)
6. Hetsen kring att skapa sig ett gott rykte gör att vissa rektorer gärna ser att lärarna sätter höga betyg för att kunna profilera sig som en bra skola, vilket leder till betygsinflation och en kvalitetssänkning av skolan. Detta har visat sig i en jämförelse av nationella prov och faktiska betyg, friskola kontra kommunal skola. (kaliber i SR:s P1)
Make the math!
2 kommentarer:
Jag ska ut och bränna ner Klässbols Högstadium nu ikväll. Är det någon som ska hänga med?
Förresten, varför är det så hög andel av barn till lärare i kommunala skolor så går på Friskola i Arvika? Är det bara här eller är det ett rikstäckande symptom att lärarna puttar in sina barn i skolor som inte är kommunala?
Vet dom nåt som inte vi vet?
Jaru, det vet jag inte om det är rikstäckande, men forskningen gör gällande att de som klarar sig bäst i skolan är de som har engagerade föräldrar som gör aktiva val, vilket i sin tur är ganska mededklassbetingat (Lärare är för det mesta av medelklasshärkomst. Om det nu är så att de väljer friskolor före andra så säger jag bara stackars kommunala skolor.
Jag tror att lärarkåren är ganska kluven i detta hänseende, de som jobbar på framgångrika friskolor tycker så klart att det är lugnt o gött med engagerade elever medan de som jobbar på kommunala skolor med intagningspoäng under mätbar nivå nog inte är lika all-time-happy.
Jag tror att svaret finns i en curlingattityd även hos lärare där ideologiskt tänkande hamnar i bakvattnet när det gäller deras egna barn vilket inte är ett dugg konstigt, men ur min synvinkel tråkigt.
Dock tror jag inte att de problem som jag ser med friskolor finns i så stor utsträckning i små städer som Arvika, utom just det som den gode 2maz påpekade - att det blir ett medelklassreservat utan intryck från andra klasser vilket självklart är på gott och ont. Gott för betygen, men tråkigt ur samhällssynpunkt i att vi får ett mer segregerat samhälle med minskad förståelse för olika samhällsgrupper.
Oj oj, VM i OS i lång kommentar ; )
Skicka en kommentar