Fri handel eller frihandel

Länge sen sist, men nu har jag hittat lite godis att klaga på så here we go!

Dagens blogg kräver dock lite förkunskaper som kommer nedan:

Frihandel: Ett begrepp som menar att det inte skall finnas handelshinder såsom tull, införselkvoter m.m. Försvararna av frihandel menar då att världen kan åtnjuta mest nytta genom att konkurrensen blir likvärdig genom frihandel. Exempelvis så tillverkar Spanien bra mycket billigare (och bättre) tomater än vad Sverige kan göra. Spanska tomater blir då billigare än svenska. Om vi inte har tull på tomaterna vill säga, då blir de spanska tomaterna dyrare. Alltså kan vi med frihandel alltid handla det billigaste alternativet och därmed kunna köpa så mycket grejer som möjligt. Sverige får istället koncentrera sig på att odla skog, eller vad vi nu är bra på. Detta är det ingen fråga om utan får ses som ett faktum.

EU är ett exempel på en organisation som verkar för frihandel och likaså WTO och världsbanken.

I dagens GP fanns det en helsidesannons från SOLVIT, ett nätverk som skall säkerställa frihandel inom EU genom att man kan kontakta dem om man stött på problem med frihandel. I annonsen så beskrev de hur norskt vatten som var märkt vand inte fick säljas i vatten, vilket skulle vara ett exempel på frihandel.

Jag finner denna lilla historia ganska skojig, men framför allt så är det relaterat till vad jag anser vara problemet med frihandel och mycket av den ekonomiska retorik och politik som förs idag; helheten glöms bort. Jag är egentligen i princip för frihandel - exempelvis finner jag det rent idiotiskt med EUs jordbrukssubventioner som skapar smörberg och en överproduktion som inte gör någon glad - men en frihandel som bara ser till ekonomisk tillväxt är inget för mig. Ta införsel av vatten från utlandet: det är ganska idiotiskt att föra vatten över gränserna i hela Europa då alla länder har en nog så god vattenförsörjning genom kranen alternativt har en egen produktion av buteljerat vatten. Visst går det att påstå att vatten från en norsk källa och en fransk skulle kunna smaka annorlunda, men jag vågar påstå att kranvatten, åtminstone i Sverige, alltid smakar bättre än ett vatten som buteljerats i plastflaska. Hur som helst, ingen som innehar minsta utslag på IQ-skalan kan neka till att vi inte skall behöva importera vatten och att det är, tack vare transport, tillverkning av buteljer m.m., miljömässigt vidrigt. Frihandelreglerna som vårt EUmedlemskap förbinder oss till gör dock att vi inte kan sätta upp skyddstullar mot sådana här varor hur mycket det än skadar miljön, för då blir konkurrensen snedvriden.

Detta vattenexempel är kanske en liten parentes, men vi skulle kunna sätta det i större skala. Ponera att den svenska riksdagen har tagit ett beslut om att vi vill sätta en hög tull på varor som produceras energimässigt fel, varor som produceras i fabriker med omänskliga förhållanden (läs i stort sett alla kläder) och varor som produceras utan miljöhänsyn. Detta vill vi göra för att få en mer rättvisande konkurrens genom att räkna med sociala och miljömässiga parametrar. Hur svårt är det att producera billiga kläder om man har slavarbetare och billiga miljövidriga färger? Här säger då frihandelsorgan - som Sverige lyder under - som EU och WTO nej! De hävdar tvärtemot vår logik att konkurrensen blir snedvriden om man inför skyddstullar. De som producerar billigast blir med våra tullar dyrare än vad det egentligen är.

Här är själva kärnan i problemet, nämligen fokuseringen på ekonomi i reda pengar och att man i konkurrenstänkandet inte har med parametrar som arbeternas livsvillkor och miljöförstöring. Om vi inför tullar på sådana här oetiska och billiga varor så kommer de varorna att bli tvungna att konkurrera med dyrare och etiska varor på samma villkor, alltså kommer konsumenten att betala för vad det egentligen kostar om man tar hänsyn till miljö och social standard. Den oetiska produktionen skulle då förmodligen bli utkonkurrerad. Valet står då exempelvis mellan en vanlig banan för 19:-/kilot och en KRAV-odlad och rättvisemärkt banan för 19:-/kilot. Antagligen väljer du den rättvisemärkta bananen.

Självklart är det hela en mycket komplicerad apparat, vad händer exempelvis med de arbetarna som tidigare producerat billiga miljövidriga produkter? Ja exempelvis skulle det landet kunna bygga upp en egen ekonomi, inom egna skyddstullar som vi i västvärlden byggt upp våra ekonomier, utan att bli förnedrad av multinationella företag som dumpar löner. Jag är ingen nationalekonom som kan varenda del av världsekonomin, men menar dock att principen att ekonomisk vinst och maximal produktion går före jordens överlevnad och medmänsklighet är väldigt märklig. För att motverka kritik från frihandelvänner så är jag inte egentligen emot frihandel som sådan, men dock att frihandelsbegreppet eller snarare prissättningen bör inkorporera parametrar som miljöpåverkan och social standard för att få en konkurrens som vilar på en god miljö och humanism.

Årets tyngsta blogg? Nästa gång får det nog bli nå´t om Idol eller liknande.

Hyckleri o ren lögn

Allianspartiernas företrädare kom idag med en skrivelse om duktiga miljö-Sverige. Man slår sig för bröstet o klagar på alla andra som inte följer vårt goda exempel samtidigt som man menar att Sverige inte behöver göra mer på ett tag för det skulle slå ut vår ekonomi.

Okej, det är ju bra att Sverige ligger i framkant när det gäller miljöarbete, men detta beror också på hur man räknar. Sverige äter exempelvis ganska mycket kött (köttproduktionen står för uppskattningsvis en tredjedel av det totala utsläppet av växthusgaser) och utvecklingen har gått från 26 kilo 1990 till 43 kilo per år 2005. En ganska enkel åtgärd skulle då vara att exempelvis höja skatten på kött, gå ut med en informationskampanj eller varför inte servera mindre kött i skolor och andra institutioner. Antagligen skulle väl konkurrenslagstiftning och köttlobbyisterna gå i taket, men bistra tider kräver hårda åtgärder, även om jag inte ser det som speciellt hårt att behöva lägga om till en nyttigare kost och ända äta en skön oxfilé emellanåt.

Sverige ligger trots allt internationellt sett högt i koldioxidutsläpp jämfört med Afrika och andra utvecklingsländer. Att då säga att Sverige inte har råd att ta i med hårdare grepp är förbannad lögn. Om någon har råd så är det väl vi? Med sådana enkla grepp som exempelvis ovanstående halvering av köttätandet, eller olika incitament för att få folk att cykla kan Sverige utan att förlora ett uns av välfärd ytterligare stärka sin position som ett föregångsland.

Med sk. tillväxt kommer även kostnader för samhället; exempelvis vårdandet av människor med sjukdomar tillkomna pga en ohälsosam och miljöfientlig kost. Diabetes, hjärt- o kärlsjukdomar, magproblem, olika typer av cancer, karies, gallsten är exempel på sådana "välfärdssjukdomar". Allt går alltså ihop på slutändan, tar vi ut mer av jorden än vad vi behöver och är bra för oss så straffas vi av sjukdomar.

Sverige importerar även en hel del andra saker som ger stora avtryck i miljön, men inte märks i Sveriges utsläppskvot. Diverse produkter från etiskt och miljömässigt smutsiga fabriker i fjärran öst där vi inte kan se skorstenarna, säljs i mängder i dagshandeln med ett servicesmile. Faktum är att en stor del av den koleldade produktion som sker i ex. Kina inte brukas av kineserna själva utan skeppas ut i världen för att tillgodose våra "behov". Räknar vi med sådana aspekter så blir Sveriges miljöpåverkan ohyggligt mkt större.

Övertygelsen att ekonomisk tillväxt är receptet för ett gott liv har sedan länge förblindat politiker och folk i gemen, då vi tappat kopplingen till vad som är viktigt. Att vara frisk brukar hamna ganska högt upp på önskelistor och där har vi sedan länge haft en negativ kurva där vår välfärd gör oss sjuka istället för friska. Undernärdhet och medicinsk inkompetens är ett svunnet kapitel i Sverige. Detta gör självklart att vi måste omvärdera många grundläggande saker. Är det snarare så att vi behöver mindre "välfärd"? Nja, men kanske med fokus på andra saker. En enkel sak är exempelvis 6-timmarsdagar, det skulle frigöra många arbetstillfällen vilket i sin tur skulle sänka arbetslösheten, vilket i sin tur skulle frigöra enorma resurser att lägga på exempelvis forskning för ett hållbart samhälle, eller kanske det klassiska vård och skola. Detta är självklart kopplat till enorma strukturomvandlingar av samhället och inte minst arbetsplatser, men det är min övertygelse att många av oss idag arbetar för värden som vi innerst inne inte behöver.

Sverige må vara hyfsat duktiga idag på miljöarbete, men att påstå att vi inte kan eller bör förstärka den positionen pga av att det skulle leda till lägre välfärd i Sverige, ja då har man nog missförstått vad välfärd är.