torsdag 11 september 2008

Hårdare krav på arbetslösa


Ytterligare krav på arbetslösa har nu ställts från regeringen. (ps) Tidigare har det sagts att arbetslösa måste vara beredda att flytta om det erbjuds jobb på annat håll oavsett om det sociala nätverket finns på den ort du bor på etc. Det nya är nu att man skall jobba för att få sin arbetslöshetssersättning. Exempelvis ska du ta ett "jobb" som s.k. klassmorfar, extraresurs i vården m.m. Underförstått; du skall göra skäl för din ersättning och inte bara dra omkring eller ligga på sofflocket.

Jag är mycket kluven till dessa krav. Jag har själv tidigare diskuterat sådana här åtgärder därför att jag tror att det är deprimerande att inte ha arbetskamarater och den sociala verksamhet som en arbetsplats innebär. Samtidigt tror jag att många sådana här "småjobb" - vara en extra vuxen i skolan eller att vara en social avlastning i äldrevården - skulle betyda mycket för vårt samhälle. Jag tror också att de allra flesta hellre gör något på dagen än går i arbetslöshetens lunk som fort ger dig en känsla av inte vara behövd. Så långt allting gott.

Faran i detta som jag ser det är vart man drar gränsen för vad som är sådana här "jobb". Finns det ett behov av fler vuxna i skolan skall det så klart anställas sådana med schysst lön. En verksamhet skall inte byggas kring att det finns arbetslösa som för en skitlön gör ett jobb som ändå spelar roll. Och då kommer frågan om det verkligen finns jobb som inte behövs? Det blir ju en paradox om folk gör ett jobb som behövs och samtidigt räknas som arbetslösa. Arbetsmarknaden styrs ju som alla andra marknader av utbud och efterfrågan och finns det en efterfrågan och samtidigt ett utbud blir det väldigt konstigt med denna lösning.

För mig lyser en varningens lampa om att detta är ett sätt för regeringen att bygga en offentlig sektor som fungerar bra, men på oschyssta villkor och till en låg kostnad. Som de flesta vet var 90talet en nedskärningens tid efter att Sverige lyckats få stora statsskulder och överhuvudtaget en dålig ekonomi samtidigt som det blev en långvarig recession i världsekonomin. Den offentliga sektorn blev klart nedskuren och resultatet av det ser vi idag i bland annat vårdköer, psykvården, polisväsendet, men kanske framför allt i skolan. Alltså är det inte så konstigt om det finns stora hål i offentlig sektor där arbetslösa kan gå in och göra stor skillnad exempelvis som klassmorfar i en skola där det blir allt färre vuxna per individ.

Jag är av den meningen att vi inte kan äta kakan och ha den kvar. Vill vi ha exempelvis ha en bra skola handlar det inte enligt mig om att införa dumstrutar och kadaverdisciplin. Resurser krävs. Korrrelationen mellan minskade resurser och försämrade resultat är ganska så tydlig.

Eller?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Fast är det verkligen en så stark korrelation mellan resurser och resultat i skolan? Har för mig att mestadelen av forskningen kring detta har kommit fram till att det inte finns ett jättestarkt samband. Med detta inte sagt att det inte spelar någon som helst roll vilka resurser som tillförs till skolan. Utbrända lärare som en följd av för stor arbetsbelastning är ett exempel på när resurserna blir allt för magra.

P sa...

Tack för kommentar.

Jag vet bara med mig själv vad jag kan göra i en klass - vad gäller individuell anpassning, möjlighet att stärka alla elever, tid till var och en etc. - som har 15 elever iställer för 30.

Korrelationen kan så klart bero på annat, men jag tycker mig i alla fall personligen se en koppling mellan färre vuxna och ett oroligare klimat i skolan, fler elever som inte klarar av grundläggande kunskapsmål etc.

Betygssnitt har väl snarast ökat, men betygsinflationen är ju näst intill bevisad så egentligen skall man väl passa sig för att uttala sig om korrelationer och kausala effekter i sådana här fall.

Men för mig känns det i alla fall logiskt, till en viss gräns, med en koppling mellan försämrade resurser och sämre möjligheter att bygga en bra skola.

2maz sa...

Låt dem jobba bara! Mina pengar hellre jobba i skolan än i TV-soffan. ;)